Flyttstädning som koncept, specifikt i Stockholm. Det var något jag fick diskutera i helgen. Tro mig, det var inget jag hade väntat mig. Faktum är att flyttstädning i Stockholm nog tillhör ett av de mest oväntade ämnena jag kunde tänka mig innan helgen. Det kom att bli så tack vare att vi hade en ny familjemedlem över på fredagsmiddagen. Nämligen min brors nya flickvän. Hon, Marianne, arbetade med flyttstädning i Stockholm. Hon fick frågan ganska omgående, från vår far naturligtvis, om vad hon höll på med. Hon svarade då att hon bodde i Hägersten, Stockholm och arbetade med flyttstädning. Nog för att jag inte heller visste vad hon sysslade med men jag kan ändå känna att någon borde ha frågat min bror om detta. Eller för all del: Jag kan ändå tycka att min bror kunde ha berättat lite om henne för oss innan. Jaja, nu var det i alla fall ute på bordet. Marianne sysslar med flyttstädning i Stockholm och intresset för detta lät inte vänta på sig. Det var ett himla ståhej på folket runt bordet. Från mamma kom sig intresset av att hon en gång i tiden drivit städfirma. ”Men detta var ju såklart många år sedan”

Sådär ja. Föga förvånande så ägnar jag nu ett till inlägg om detta. Jag har så fruktansvärt svårt att tänka ut vad jag ska köpa för julklapp till flickvännen i år. Jag behöver därför all hjälp jag kan få och det inkluderar även er, kompisar.  Så, var någonstans var vi förra gången? Jag lämnade er med tanken på huruvida en julklapp till min flickvän även kan vara en klapp till mig själv. Är det moraliskt försvarbart att införskaffa någonting till vårt kök när vi båda älskar att laga mat? Rent praktiskt borde det ju förstås vara det. Problemet är bara att jag är ganska säker på att hon köper någonting till mig som, så att säga, bara är till mig. Förra året fick jag 2 biljetter till en viktig fotbollsmatch och hon lät mig ta med en kompis – eftersom hon själv saknar intresset. Det är svårt att skaffa julklapp till min flickvän. Så är det varje år. Varje år står jag inför beslutet om vad jag ska köpa till min flickvän i julklapp och varje år är det oerhört svårt. Såhär har det sett ut tidigare år. Jag tänker att det i alla fall kan ge guidning åt era

Hur mår dina hörlurar egentligen? Du kanske har hört skrapande ljud i dem, sladden är kanske avskavd och själva hörlurarna ser ut som någon kört en gräsklippare över dem. Det är förmodligen ditt eget fel som inte håller koll på hörlurarna när du klipper gräset eller matar krokodiler eller vad det är du gör.  Dina hörlurar har i alla fall sett sina bästa dagar nu, även om du fortfarande tycker de är bra, fyller sin funktion och så. För att inte tala om att du är van vid dina hörlurar och helt enkelt inte kan tänka dig några andra för att du är sentimental och tycker att det känns som om hörlurarna tittar ledset på dig varje gång du fönstershoppar nya modeller. Och det kanske de gör, det är svårt att veta då de inte har några ögon, så antagligen inbillar du dig bara. Men om du nu inte vore så sentimental så skulle du självklart leta efter ett par nya hörlurar, och du skulle vilja ha ett par som är bättre än de du haft, för det går ju alltid att hitta nåt bättre. Annars skulle konsumtionen inte öka och kapitalismen ha fel. Men vi lämnar den diskussionen för

Det blev minst sagt en annorlunda sommar för mig. Det var visserligen tanken från första början. Knappast något som någon av er regelbundna läsare lyckats undvika i och för sig. Ni som läser mig mer sällan, eller kanske nu för första gången, vet kanske inte vad jag talar om. Därför ska jag dra en liten bakgrund: Jag var trött på vardagen hemma. Det rullade på och jag fick liksom ingen ro trots att framgången ändå fanns där. Jag bestämde mig för att göra ”något annat”. Vad detta egentligen skulle innebära stod ännu i stjärnorna. Fram till dess att en av er läsare sträckte ut en hjälpande hand. Detta något skulle bli fönsterbyte i Stockholm. Så skulle det alltså få bli. Jag skulle flytta till Stockholm och min nya bransch skulle bli fönsterbyte. Jag var både exalterad och nervös. Framförallt nervös om jag ska vara ärlig. Jag vill att ni ska veta hur obekväm jag var med sådana typer av jobb. När jag började jobbade med fönsterbyte i Stockholm hade jag aldrig jobbat fysiskt i hela mitt liv. Det mest fysiska jag gjort var att hämta kaffe i kaffeautomaten. Det är inte särskilt krävande. Annat var det när jag flyttade till

Nyligen har jag börjat umgås med folk som arbetar med fasadrenovering i Stockholm. Det är lite oväntat, skulle man väl lugnt kunna säga. Det konstigaste med allting, vet ni vad det är? Det är att dessa personer, de jag mött i Stockholm som arbetar med fasadrenovering, är oberoende av varandra. Är det inte helknasigt? Svaret på frågan är ”Jo, det är det” och här kommer berättelsen. Jag flyttade till huvudstadsregionen för ett drygt år sedan. Eller ja, särskilt drygt har det väl inte varit. Det har faktiskt varit väldigt kul. Det har dessutom hänt mycket. Förutom tre flyttar så har jag lärt känna många olika personer. Vissa av dem jobbar med fasadrenovering i Stockholm, men jag kommer till det. Det började med att jag träffade Marianne. Marianne var en arbetskollega till mig på banken. Hon jobbade alltså inte med fasadrenovering i Stockholm. Det gjorde däremot Mats. Han var hennes kompis, någon hon tydligen hade umgåtts med under lång tid. De var inget par. De var inte intresserade av varandra. De var bara två vänner som tyckte om varandras sällskap. Ja, och Mats arbetade alltså med fasadrenovering i Stockholm. Han var dessutom förbannat duktig, om man fick lita på honom själv

Mitt första jobb efter gymnasiet skilde sig i ganska hög grad från mina vänners. Det är fortfarande många som blir förvånade när jag berättar att jag jobbade med hemstädning. Kanske inträffade samma reaktion hos några av er just nu? Det får ni gärna berätta om i kommentarsfältet. Så var det i alla fall. Hemstädning var mitt arbete. Det var mitt arbete i närmare 1 år innan jag valde att söka mig vidare. Jag tror att det tillslut landade på 11 månader och 13 dagar eller så. Överlag en väldigt fin tid i livet tycker jag. Jag gillade att arbeta med hemstädning. Människor var alltid så vänliga mot mig och jag fick gott om tid att söka vidare i mitt inre. Söka efter vad jag ville göra sedan. Det städföretag vars namn jag levererade hemstädning i var dessutom ett väldigt bra sådant. Det var bra förmåner och goda rutiner. Arbetskamraterna var kanon och jag trivdes alltid väldigt bra när jag gick till jobbet. Det är ju förstås ett stort plus för vilket arbete som helst. Oavsett om man arbetar med hemstädning eller ej. Nåväl, ni undrar förstås varför jag grottar ner mig i min karriär inom hemstädning just nu. Det är